För drygt en vecka sedan ringde SOS och beklagade över vad som hade hänt. Man hade lyssnat på Emilies två inringningar och hittat grova misstag från deras sida på hur man bemötte samtalet. Man undrade hur det hade gått för mig och vi berättade hur det var. Att jag har svåra smärtor i fötterna de enorma ärr som finns och att jag blir av med en del av min stortå. Det kommer sedan att ta ytterligare år innan jag är tillbaka på samma nivå som tidigare.
De berättade att de har redan nu infört bättre rutiner för sepsis. Rutiner som ska hjälpa till med frågor till de som ringer in för att härleda vad som händer. De bjöd även in oss till deras utbildning i höst.
Det kommer såklart inte att förändra vart jag har varit med om, det krävs tyvärr ofta att något allvarligt händer för förändra sina rutiner. Men det ska förhindras att någon annan får vara med om något sådant. För det är inget vi önskar vår värsta fiende.
Väl mött
