Det har gått en tid nu där vi har fått en del erfarenhet och bekräftelse på det som vi gör. Bekräftelse i form av en prestationsförbättring. Några har tagit nästa steg och blivit elitförare, tagit bra med poäng i SM. Målsättningarna är såklart olika för varje individ men det är en stor skillnad på hur våra atleter ser på träning och drivet att uppnå nästa träningsmål.

Efter att vi gick våra utbildningar på Bosön, som är i världsklass när det kommer till föreläsare och upplägg, och tillsammans med vårt brinnande intresse att lära oss nya saker så förstår ni att vi inte är som alla andra. Det kan de som jobbar med oss intyga.

Vi har en bestämd uppfattning på vad som krävs för att motocross och enduroförare skall tränar, hur de ska träna och när de inte ska träna

Vi har en bestämd uppfattning på hur man ska testa och utvärdera samt pusha atleterna för att nå sina träningsmål och ger dem förutsättningarna för att klara av vissa tester, med tanke på kosten och återhämtningen innan.

Detta är såklart ingenting som vi bara har tagit ifrån luften utan det är någonting som vi bekräftar med framstående professorer och forskare som vi under en tid har bildat samarbete och förtroende för, och som vi rådfrågar vid visa tveksamheter för att förbättra och i flera fall bekräfta den kvalitén som vi levererar till er.

För att testa en mxförare eller en enduroförare så måste man ha någon form av målsättning för vad ett godkänt resultat ska vara.  Och inte ett resultat som man tar i luften och jämför med andra idrotter, Detta är tokigt och helt fel.

Vilka tester är då relevanta? Som går att överföra till MX och enduro? Och när ska man testa dem?

Det är inte som snutit ur näsan när det kommer till dessa frågeställningar, och kan vara svårt att förmedla över en text.

maxpulstest är av yttersta vikt när det kommer till att planera in pulszoner, men pulszoner är  egentligen oviktiga innan puberteten har kommit. Eftersom man inte kan använda det i träningen mer än för att hålla koll på deras totala belastning, just innan puberteten.

På förpubertala barn är förhållandet mellan hjärtats storlek och blodådrorna inte i balans. Eftersom att blodådrorna är stora i jämförelse med hjärtat, vilket innebär att det bildas inget blodtryck.   Detta innebär i sin tur att göra VO2max tester på förpubertala barn är meningslöst. VO2max tester blir inte aktuella förrän i slutet av puberteten, då förhållandet mellan hjärtat och blodådrorna förändrats. Först då är det läge att planera in ett sådant test när man tror sig veta att personen är i  slutet av puberteten.

Vilket som får oss in på VO2max tester:

VO2max är också ett test som är av yttersta vikt. Det gör man för att kontrollera hur bra syresättning man har i kroppen (med andra ord konditionen). Alltså hur mycket syre som omvandlas till koldioxid vid en belastning. Detta mäts genom ett labbtest.  Eftersom att kroppen är i obalans under den första tiden i puberteten så lämpar sig detta testet bäst i slutet av puberteten. Men tränas efter pulsen man fick på maxpulstestet.  Konditionen är ett mått på hur bra hjärtat kan pumpa runt blodet.

Det finns en del andra tester som inte alls är riktigt bra utan enbart ger en fingervisning på vilket resultat man har. Men det finns enbart ett som är närmast relevant och det är Coopers test. Detta är ett test som från början gick ut på att springa 12 minuter och se hur långt man kom. Men idag kör man oftast hur snabbt man kan springa på 3km.

Alla andra tester är irrelevanta.  Det finns sådana tester idag som vi vet att man kör som faktiskt är väldigt bra att vara dålig på, där beep-testet är ett sådant. Det finns många problem med testet för dess irrelevans för ens mäta VO2max som variabel även för en så pass lik sport som fotboll. Där finns även en imponerande studie på hockeyspelare som hade en differens på sitt vo2max på -13% upp till +15. Detta skulle innebära att man tränade på helt fel nivåer om man använde de resultaten i ett träningsprogram. Istället var det de som tränade anaerobt som fick ett väldigt positivt resultat i förhållande till de som tränade aerobt som fick ett väldigt dåligt resultat. Då kan man ifrågasätta relevansen att använda det som ett mått för VO2max som är aerobt, just till motocrossförare. Detta står med i denna forskningens konklusion, och även i idrottsfolkhögskolans examensarbete 71:2000 för ishockeyspelare. Källa

Laktat/tröskelpuls.

Laktat bildas när kroppen inte längre klarar av att producera energi med tillgång till syre. Det görs för att tillgodose energibehovet som överstiger tröskeln. Då spjälkas det kolhydrater som i andra processer skapar en stor mängd ”trötthet”. Spjälkning vill man aldrig ska hända vid en uthållighets idrott som motocross och enduro för då måste man slå av på takten eller kanske avbryta helt.

Laktat bildas enbart i de muskler som används och är muskulärt. Vid en viss belastning har man en viss tröskel, tröskeln varierar om man är ute och går, springer och simmar. Till och med att skriva med penna och papper har en viss tröskel.  Tröskeln måste och vi betonar måste testat i den idrott som man bedriver. Alla andra resultat är inte relevanta på grund av det som beskrevs tidigare. Så att cykla eller springa och få ett resultat som ska jämföras på mx eller enduro går inte att använda sig av.

Styrka hjälper Uthålligheten.
Det är bevisat att styrka hjälper uthålligheten.  För att bevisa det så behöver vi bara gå till en övning som knäböj.  Har vi en fast vikt låt säga 40kg, så kommer du att klara många fler knäböj om du har 180kg som max än om du har 100kg som max.  Även om vi inte kan se motocross och enduro som en styrkegren som hamnar man i olika situationer där styrkan kan hjälpa till och avgöra situationer.

Men vart ska då styrkan sitta? Hur mycket tyngd ska vi klara av att pressa, dra, lyfta, kasta? I olika övningar? När är styrkan nog, och när är den det inte?  Det här har vi på mx-fys funderat väldigt mycket på och vi känner att modellerna för män och kvinnor börjar att sitta.

Av olika skäl så använder vi våran modell enbart till de adepter som vi arbetar med. Det kan komma en tid i framtiden då vi väljer att gå ut med den, men det är inte ännu.

som en avslutning vill vi prata lite om att träna sin spänst.  Vi var i kontakt med Christian Olsson gamla tränare Yannick Tregaro som själv hade svårt att sätta fingret på spänst.  Men kortfattat använder man sin spänst framför till att med egen kraft hoppa, antingen uppåt eller framåt. Vi med den långa erfarenheten vi har kan inte se ett samband med att använda spänst till en relevant test eller träningsform för mx och enduroförare.  Där träningen då skulle vara felplacerad och ej överförbar till mx eller enduro.

Sammanfattning

mx-fys´s tränare, och fystränare är utbildade, vi har väldigt bra koll på hur vi bedriver och genomför träningar. Tester är väldigt viktigt men man kan inte bara ta ifrån luften och jämföra med andra idrotter, utan måste vara idrottsspecifika. Tester som är för det centrala cirkulationssystemet skall testas i labb för relevanta resultat.  Tröskelpulsen skall testas idrottsspecifikt.  Maxstyrkan avgör situationer som kan påverka uthålligheten men behöver sitta på olika muskler i våra kroppar.

Vi har alla olika muskelstrukturer som vi också måste ta i beaktning… ja det är en väldigt massa att hålla koll på som fystränare. Och vi känner att det är vårt ansvar och skyldighet att hjälpa er med kunskap och information

Träning skall vara utmanande men inte svår. Den ska ge utövaren en självkännedom om att vilja nå sina uppsatta målsättningar. Ett inre driv att vilja komma och träna. Att nå sin egna optimala nivå kräver en långsiktig progression och stegring från 6 års ålder. I vilken idrott som man än väljer, ska man skapa förutsättningar till en hållbar och väl fungerande kropp.