Hur motiverar vi oss att göra saker vi är rädda för?

Hur motiverar vi oss att göra saker vi är rädda för?

Hur motiverar vi oss att göra saker vi är rädda för? Det snurrar en väldans många videos på facebook idag om motivation.  Idag fick jag en video i mitt feed där en kvinna talade om att motivation inte finns. Varje gång vi står inför ett beslut så tvekar vi om vi inte känner oss bekväma. Och jag kan relatera till detta.

Jag har stått flera gånger och haft en bra idé, medans precis innan jag skulle säga det tvekat. Varför är det jag skulle ha sagt viktigt? Det är lättare att bara vara tyst, ellerhur?

Men vad detta skickar för signaler är att motivation inte är en sak, den finns inte. Eftersom att vi ändå tvekar när vi står där, då hjälper inte motivationen dig att framföra din åsikt.

Vad är då det viktigaste?

Det absolut viktigaste är att ha ett välgrundat varför, Varför gör jag detta? När jag ser till mig själv så har jag hittat ett varför i att vilja förmedal träningslära till personer som behöver det, För att de ska ha möjlighet att närma sig sin optimala nivå.  Och detta hjälper mig i de beslut som jag måste ta inför någonting som är jobbigt.

För det är just besluten som avgör vilken riktning som just du ska ta. För om vi tänker på det, så är vi endast ett beslut ifrån ett helt annat liv. Ett beslut ifrån om jag ska vara gift, ett beslut ifrån om jag ska flytta hemifrån. Ett beslut ifrån om jag ska köra fort på motorvägen. Ett beslut ifrån om jag ska sticka ut och köra motocross.

Ett beslut…

Alltför ofta väljer vi det som är den enkla vägen för att vi inte ska behöva ta några jobbiga beslut. Detta är en väg som vi inte kommer att bli bättre av att ta. Detta är en väg som låter en glida genom livet med beslut som någon annan tagit åt en.

När vi kommer till prestation inom idrott så är där ingen annan än en själv som kan fatta dessa viktiga beslut. Och därför är det viktigt att lära sig att vara obekväm. Ja, att LÄRA SIG. Detta är ingenting som vi har medfött utan det ÄR något vi LÄR OSS. Och samma sak med all inlärning är att träna på det flera gånger. Misslyckande är inget nederlag, tvärt om. Det stärker en inför nästa jobbiga beslut.

Vinna eller försvinna

Har ni hört det ordspråket någon gång? Det är dels ett faktum när det kommer till utslagningar i vissa idrotter men även ett ordspråk som säger hur viktigt det är att våga vinna. Det finns säkert en historia hos dig som läser detta när du kollat på en anmälningslista inför en tävling och sett någon som är duktig och du själv har tänkt: jaha, hen är med. Då går det inte så bra för mig idag. Jag har själv tänkt så nämligen.

Jag skulle vilja trycka hårt på att det absolut inte alltid är resultatet som räknas. Utan prestationen. Vad ska jag göra idag för att prestera så bra som möjligt? Vad ska jag ta med mig av dagens träning för att bli bättre imorgon? Vad jag tror är en bidragande faktor till att man inte tänker så är att man inte vet vilka faktorer som påverkar ens prestation.

Om vi hade vetat alla faktorer så hade vi också kunnat göra de besluten som gör så att våran prestation blir så bra som möjligt. Och att veta vad man ska träna på tills nästa gång för att bli bättre. För det finns alltid någonting som påverkar prestationen, positivt eller negativt.
Vilket är det som har påverkat just dig?

Exempel på faktorer:

Är jag tillräkligt tränad? Hur vet ni om ni är det? Kondition,uthållighet, styrka. Armar, mage, ben.

Kan jag köra motorcyckel tillräckigt fort? Vilka varvtider är bra? Kurvtagning, bemöta hålor, hopp.

Vilka förberedelser har jag gjort inför en tävling? Vilka finns där? Är allt packat, film i glasögonen, rätt mat för återhämtning.

Har någonting i min närhet stört mina tankar inför en tävling? Familj/Relationer, mycket på jobbet, prov i skolan.

Där finns en mängd andra faktorer men jag tror att ni är med mig i min tanke när det gäller denna biten. Har man lättare att pinpointa vad det var som hämmade prestationen har man större möjligheter att påverka den till nästa gång.

Och efterhand som du känner att de beslut du tagit har varit rätt för dig,  du har gjort något som du inte vågade tidigare, testat och misslyckats men känner att det var okej. Då ökar istället motivationen till att fortsätta. Vilket i sig också ökar självförtroendet i vad man gör och känslan av att man är på rätt väg stärker en till att våga vinna.

Mel Robbins om varför motivation är skräp

Länk till: Mel Robbins om varför motivation är skräp

Läs även:

Kravprofil

Kravprofil

Reebok Nano 7

Reebok Nano 7

Reebok Crossfit Nano 7 Herr 999kr

Reebok Crossfit Nano 7 Herr 999kr

Klicka på bilden för att köpa eller för mer information @MMSPORTS

Den nya generationens Nano är en stabil CrossFit-sko som försetts med ett TPU-grepp runt hälen, vilket gör att foten hålls fastlåst när du lyfter tungt. Precis som tidigare modeller har Crossfit Nano 7 en flexibel sula som tagits fram för att underlätta rörelse och ge dig bättre balans.

Vid hård träning är det viktigt med skor av kvalité. Denna sko har en sula som har är något dämpad under tårna och med en klack i hälen som ger en bättre vinkel vid olympiska lyft. Denna sko passar allt ifrån kortare löpningar till tunga lyft, dessutom är den väldigt tålig, vilket gör den väldigt prisvärd.
Kan varmt rekommenderas av oss på mxfys.

Har du koll på aerob och anaerob träning?

Har du koll på aerob och anaerob träning?

Som motocross och enduro förare finns det en del olika parametrar att ta hänsyn till, om man vill utvecklas i rätt riktning.
Två av dessa är aeroba och anaeroba träningsmodeller, dessa bör vara en del i en träningsplanering och upplägget.

Aerob, energiomsättning med närvaro av syre.
Anaerob, energiomsättning utan närvaro av syre.

När vi pratar om aerob och anaerob träning så handlar det om våra olika energisystem. Båda har för och nackdelar, anaeroba systemet är snabbt, men tar slut fort och är väldigt ineffektivt. Det aeroba är trögstartat och långsammare men man klarar av att arbeta under längre tid. Oavsett vilket system som används så är målet att skapa ATP (adenosintrifosfat) som är det enda energikälla som musklerna kan använda för att utföra arbete. Bara för att nämna det så en aerob träningform för att höja pulsen för fettförbränning kallas FATMAX träning och tar många år att förbättra.

Dessa energisystem kan liknas vid behållare som har olika storlekar med olika stora tappkranar, som hela tiden hjälper varandra. Trögheten i det aeroba systemet innebär att det anaeroba systemet alltid står för energitillförseln i början av ett arbete, även om det aeroba systemet hade klarat av det.

När vi använder en muskel kallar vi det för en aktion och anaerob aktion är en rörelse utan tillgång till syre, motsatsen är aerob aktion där musklerna har tillgång till syre.

Tänk dig nu att vi börjar springa….

Av för enkelhetens skull kommer energiprocesserna att beskrivas efter varandra, men ha i  åtanke att processerna är igång samtidigt men allt eftersom arbetet pågår fördelas dessa systemen upp i vilket som dominerar mest.

I första skedet kommer det minsta badkaret att användas med den största tappkranen, där det är lagrat kreatinfosfat. Det är en väldigt snabb energi, men det räcker inte längre än 10 sekunder vid ett arbete. Anledningen till att kreatinfosfat är så snabbt är för att den endast behöver brytas en gång för att ATP ska återbildas.

Spjälkning av kolhydrater brukar kallas, slarvigt översatt, till mjölksyrasystemet.  Och detta system har en liten större behållare men mindre tappkran. Denna process skapar laktat, (vilket jag förklarar lite längre ner).  Denna process är något längre men även tar slut inom ca 2 minuter

Dessa två processerna skapar tillsammans en syreskuld. (som blir betydligt större vid utebliven uppvärmning). Som förbränningssystemet, aeroba systemet, senare måste ta hand om. Efter mellan 90 sekunder och 3 minuter är det fördelat ungefär 50/50 mellan det anaeroba systemet och det aeroba systemet.  Och musklerna går mer över till att förbränna kolhydrater istället att spjälka dem.

Om vi skulle bibehålla en behaglig hastighet när vi springer så kommer våran förbränning av kolhydratet kunna bibehålla balansen mellan hur mycket energi som går åt och som kan lagras in. Vilket oftast kallas för ”steady state”. Kommer det sedan en backe och vi tar i lite extra så kommer ”mjölksyrasystemet” att öka för att täcka energibehovet.  Innan pulsen stiger, har vi fått en ny, temporär syreskuld.

Energiomsättning

För energiframställning är det endast kolhydrater, fett och protein som kan omvandlas till ATP, och därmed energi. Våra kolhydrat finns lagrat i musklerna och i levern. En mindre del finns även i blodet i form av blodsocker. Vi kan påverka hur mycket kolhydrater som lagras i våra muskler genom sättet vi tränar på,  bla (hypertrofiträning) och genom längre distanspass. Eftersom vikten påverkar vår maximala syreupptag, VO2max, får man lägga på den muskelvolymen som idrotten kräver. Vältränade personer kan lagra mer kolhydrater än otränade, ca 500 gram i musklerna och 200 gram i levern, och har därför en större fördel för prestationen, just på grund av en bra kombination av styrketärning och aerob träning.

Vårt fett finns lagrat överallt i våra kroppar. Kroppen kan lagra enorma mängder fett. Energivärdet på 10 kilo fett är ca 90000 kcal. Men är ett väldigt ogynnsamt ämne när det kommer till att förbrännas till energi.

När det finns gott om tillgång till kolhydrater och fett så är proteinförbränning så liten att man oftast inte räknar med att den sker.

Laktat

Det går inte att skriva om aerob och anaerob träning utan att nämna laktat. Laktat är molekyl som finns i små mängder i blodet. Det är en produkt av att mjölksyra bryts ner, vilket sker ganska snabbt, Och delar sig i laktat och väteatom. Väteatomen försurar miljön i muskelfibern, och laktatet används som energi i andra muskelfiber som inte arbetar anaerobt, eller i hjärtat. (Vätets påverkan på muskeln är det som man idag tror är den största faktorn till trötthet i musklerna), det finns andra ämnen som påverkar en muskels ”trötthet”, några är Fosfat och calsiumkänslighet, calsiumutsöndring.

Dock är inte mjölksyran boven i att muskeln blir trött.

Det finns alltid en liten mängd laktat i blodet hela tiden, det är inte förrän vi kommer upp på en märkbart andfådd nivå som förbränningssystemet måste få ta mer hjälp av det anaeroba systemet och laktatnivån höjs. Fortsätter vi att öka intensiteten så kommer laktatnivån tillslut bli så hög att vi måste slå av på tempot eller avsluta arbetet.  Detta förhållande där vi inte längre klarar av att bibehålla en låg laktatnivå kallas den anaeroba tröskeln.

Den anaeroba tröskeln går att förändra, och det är viktigt i konditionsidrotter att denna tröskel kommer så nära den arbetspuls som man har när man tävlar. Detta på grund av att man inte vill skapa trötthet i musklerna för tidigt, som i sin tur kräver att man slår av på tempot eller får avbryta helt.

Det är förhållandet av aerob och anaerob träning som får oss att stå emot trötthet i musklerna. Och är därför avgörande för en bra prestation att ha så höga värden som möjligt.

Värdet på det aeroba systemet kallas även kondition. Alltså hjärtats förmåga att pumpa runt blodet. Vid konditionsträning växer hjärtat samtidigt som pumpfunktionen förbättras. Konditionen mäts oftast i ett labb där man kontrollerar utandningsluften och analyserar hur mycket syre som kroppen har använt för ett visst arbete, maximala syreupptaget mäts i liter / min, och har ett testvärde som kallas VO2max, och mäts i ml / min / kg kroppsvikt. Men det går även att få en grov fingervisning på hur man ligger till med ett utformat ett löptest.

Nyttjandegrad och arbetsekonomi

Konditions i fackterm kallas för VO2max. Där V=volym, O2=syre. Alltså volymen syre som kroppen kan använda.  Beroende på hur långt en träning eller tävling är kan man förändra hur mycket man ska använda sig utav syret. En normalt tränat person kan bara ligga på sin VO2max i 5-10 minuter, vilket man då lättare förstår att det är till fördel att lägga sig på en lägre intensitet för att klara av hela träningen/tävlingen, där en mer tränad kan ligga på en mycket högre nivå utan att bli lika trött. Det är visserligen svårt att veta i vilken hastighet som är jämförbar med ett visst VO2max värde men det går, efter en del träning, att få någorlunda koll på detta.

Vad är då denna kunskapen om vi inte kan göra någonting praktiskt utav det.? Det är en viktig punkt att förstå att vi har olika värden beroende på vilken idrott vi gör. Vi kan inte jämföra våra värden när vi kör motocross med när vi springer, inte heller med en simmare och en kanotist. Värdena ska och bör vara i den idrott som man utövar.

Man bör testa sin motocrosslaktat och sitt VO2max minst 2 gånger per år, så man håller koll på vilket håll träningsutvecklingen går åt.

Kontakta oss för att få koll på hur du kan kolla dina VO2max och laktat värden.

Sammanfattning

Aerobt och anaerobt är våra energisystem och betyder med eller utan syre. Dessa energisystem är som behållare med olika tappkranar som innehåller olika mängder energi och förbrukas olika snabbt. Syreskuld är när vårt förbränningssystem inte har hunnit att få igång syretransporten till de arbetande musklerna. Kolhydraterna är en mycket bättre molekyl för att skapa energi än vad fett är. Vi kan öka antalet energikraftverk (mitokondrier) för att lättare tillgodose energibehovet genom att få större muskler. Men viktigt att inte få för stora muskler. Förmågan vår kropp har att stå emot bildandet av laktat är en viktig del i att stå emot trötthet. Vi tränar för att ha en bra nyttjandegrad i VO2max. Där vi vill ligga så högt som möjligt men samtidigt inte för högt eftersom vi måste klara av att köra länge.

Kolla gärna på våra rekommenderade produkter här nedanför

Kolla in våra rekommenderade pulsklockor

Polar M430 Handledsmätning

Polar m430 handledsmätning

Läs även Belastningsprincip och återhämtning

Polar V800 Bröstbandsmätning

Polar V800 Bröstbandsmätning

Läs även 5 bra tips